Torsdagsroligt!
Så jäkla bra att ha vänner som har lika nördiga intressen som jag själv. Skulle hon även vara en sucker för schlager skulle vi praktiskt taget vara samma person. Höhö.
Hängde även med den här urgulliga hårbollen. Försökte mig på att vrida bilden, men det misslyckas och jag orkar inte försöka mer. Så vill ni se hur han ser ut får ni vrida huvudet istället.

Nu sitter jag och kollar på när sambon spelar Skate 3 och funderar på att knoppa in snart. Imorgon ska jag träffa systern och syskonbarnet och fredagschilla. På lördag ska jag fira ett annat syskonbarns födelsedag och på kvällen blir det brädspelskväll med några vänner. Och på söndag blir det finfrämmande i form av en gammal skolkamrat som jag inte träffat på ett år. Min semester är jäkligt bra.
På måndag börjar allvaret igen (jobbet alltså) och det ser jag faktiskt fram emot. Kommer bli en innehållsrik höst med en massa grejer som måste göras. Och på måndag ska jag även tjacka terminskort på simhallen och köpa mig en ordentlig baddräkt.
Allt rullar på med andra ord och jag har det finemang. Dessutom börjar det bli lite höst i luften och det tycker jag verkligen om. Känns som hösten alltid är något av en nystart. Kanske är något jag har med mig från när jag var liten och skulle börja skolan igen efter sommarlovet.
Gick f.ö. upp 0,7 kg under natten. Jag skyller allting på falukorven med tomatsås jag käkade igår. Men det är bara vattenvikt, det försvinner väl tills i övermorgon eller nåt. Och ersätts väl av vattenvikt från dagens currysås...
Just another boring Wednesday
Här är ett kort på en (del av en) katt jag kattvaktade för någon vecka sen. Världens gulligaste hårboll.

Här är ett kort på mig. Osminkad, lite trött, tjock och med sockerbitständer.

Men om man är tjock och glad får man ju i alla fall fokusera på det positiva: Man är ju i alla fall glad. Right?
Nu ska jag brygga thé, kolla på TV och lägga lite pärlplattor. Ska lägga några goombas idag. And that's how I spend my vacation.
I luv semester
Var på Gustaf Mellbins i gamla stan och köpte underkläder. Snackat om att gå dit i flera år eftersom de ska vara fantastiskt bra på stora BH:ar för oss med lite större brön. Och dra på trissor. Jag har i min enfald gått runt och trott att jag har typ 85-90E i flera år, aldrig riktigt fattat hur man ska mäta. Men vips så säger hjälptjejen i butiken "Du drar 75H". Så nu har jag en ganska dyr men oerhört välpassande BH i shoppingpåsen. Fan va najs, kanske kan slippa min återkommande nackspärr från och med nu!
Lunchade med min BH-dejt (mötte upp en kompis som skulle köpa amnings-BH) och sen åkte jag hemåt. Hoppade av vid ett köpcentrum och mötte upp min sambo. Shoppade lite mer kläder, sen åkte vi till Heron och såg The Expendables. Och döm av min förvåning, jag tyckte den var bra!
Ätit ute både lunch och middag idag alltså. Mozzarellafylld kycklingfilé m gräddsås och sallad till lunch och en gyrostallrik utan pommes till middag. Kanske ingen ultimat mat-dag, men jag är ändå oerhört nöjd med att jag håller så hårt på LCHF.
Igår gjorde jag förresten en sjukt god soppa inspirerad av en polare:
Koka broccoli och blomkål mjukt i buljong. Mixa. Koka upp, slå i lite grädde och extra kryddor om det behövs. I med riven ost (jag tog västerbotten) och puttra ihop till lämplig konsistens. JÄTTEGOTT och lätt att göra. Fler såna recept tack.
Ligger för närvarande på -5,3 kg och det är jag otroligt glad och nöjd med. Sakta men säkert nedåt nu. Inga utflykter uppemot tresiffrigt igen.
På måndag börjar jag jobba igen, då drar jag och fixar terminskort på simhallen vid jobbet. Skönt.
Det går bra nu. :-)
Magsjuk
Så jäkla tråkigt att spendera större delen av helgen framför TV:n, men jag har ju en hel vecka kvar av semestern så jag får se till att pigga på mig fort som attan så jag kan aktivera mig veckan ut.
Kräftskiva ftw
Till slut, kl.19 var det dags att käka. Åt mig mätt på kräftor, ost och tre glas rödvin. Sen åkte vi hem runt 23:30 efter en mycket trevlig kväll. Hemma igen och fortfarande proppmätt. Men gott var det.
Nu ligger jag iaf -5 kg på 10 dagar. Nästan bara vatten, absolut, men jag är ändå jäkligt nöjd. Nu är det bara några kilon kvar innan jag är på banan igen. Dvs tillbaka på vikten jag var på innan jag började gå upp igen.
Om man bara kunde komma till det stadiet där man slutar pendla så förbannat utan bara går ner sakta men säkert. Men den dagen kommer väl aldrig. Borde jag väl ha insett nu.
Men som sagt. Är på väg ner igen i alla fall. Nu har jag f.ö. semester igen så det blir lite sporadiskt med inlägg. Men snart (om drygt 10 dagar) börjar jag jobba igen och då ska jag köpa klippkort på badhuset. Simma, äta bra och må bra. Det är min fantastiska höstplan.
Fatta vad bra jag kommer se ut om några månader. Och hur bra jag kommer må! Can't wait. :-)
Toppenbra (om)start
Jag har, som sagt, gått upp väldigt mycket senaste veckan. Så därför är det ju extra skönt att min nyfunna motivation får sig en ordentlig skjuts. På tre dagar har jag gått ner lika många kilon. 2 kg är ju bara vatten, men det känns ändå väldigt bra.
Körde på crosstrainern igår igen, fast jag orkade inte mer än 10 minuter. Hela kroppen värkte från dagen innan. Men 10 minuter är ju bättre än ingenting och det är väl bara bra att börja långsamt (inbillar jag mig).
Jobbar veckan ut och sen har jag semester i två veckor, men när jag kommer tillbaka ska jag köpa kort på simhallen. Älskar att simma, men det var säkert ett år sen sist.
Så visst håller jag på att komma igång alltid. FAN vad välbehövligt efter ett par bedrövliga månader! :-)
Lite snack men mycket verkstad!
Jag har varit väldigt frånvarande från internet över huvud taget senaste tiden. Jobbar ju framför dator så det kanske inte är så konstigt. Men hur som helst, hur går det för mig då?
Jodå, det går faktiskt hur jäkla bra som helst!
Eller, inte hela tiden kanske. Inte alls egentligen, om man slår ut det på sista veckorna. Jag har mölat i mig bröd, pizza, chips, you name it. Blivit tjockare och tjockare som en följd (så klart) och mått riktigt ruttet. Och när jag mår dåligt/känner mig hängig etc så käkar jag ju förstås mer. Ond cirkel. IGEN. Suck.
Men efter en (minst sagt) vidrig helg med panikkänslor och mer kolhydrater än jag ätit senaste året (typ) så fick kroppen nog. Jag pallar inte. Känt mig bakfull och utslagen, inte orkat ta mig för någonting. Så jag börjar om från scratch. Typ.
Jag vet inte riktigt vart motivationen kom ifrån men helt plötsligt började jag äta hur bra som helst. Och är inte sötsugen alls. Eller hungrig mellan måltiderna. Dessutom har jag dragit fram min stackars dammiga crosstrainer och tvingat alla muskler som absolut inte vill röra på sig att göra just det.
Det är klart att det känns jävligt dumt att ha gått upp så mycket i vikt. Självklart. Att kunna se kort på sig själv som bara är några månader gamla och tänka "fan, såg jag sådär bra ut?". Men jag ska ju dit igen. Skam den som ger sig.
Så jag har verkligen inte kommit någonstans rent fysiskt på sistone, men mentalt har det i alla fall ljusnat. Jag ser fram emot den här hösten.
Whoopdidoo!
Middag
Bio
Flipper
!
Middagen blir lamm på O'Learys och bion blir Inception. Nice. Sen blir det pinball för hela slanten.
O'Learys är förresten toppenbra ur LCHF-synpunkt (förutsatt att man väljer rätt). Lamm, lite grönsaker och coleslaw.
Vikten står helt still för närvarande, trots att jag är väldigt noggrann med vad jag stoppar i mig. Skyller på omställningsbesvär och tuffar vidare.
Semesteruppdatering
Hur går det då? Jodå, jag är supernöjd med mig själv. Köpenhamn var hur bra och mysigt som helst, men jag upptäckte ganska snart att jag inte orkade med att göra specialbeställningar och leta efter restauranger baserat på sjyssta LCHF-alternativ (vilket säkert skulle kunna gå jättebra, men jag ville slippa tänka på sånt). Nu har jag iaf varit hemma några dagar och ätit toppenbra. Pratat om att börja gå och träna. Vill känna mig stark och sund. Jag tänker inte ens nämna hur det kommer sig att jag börjat fundera på att börja träna på allvar eftersom det skulle stämpla mig som supernörd för resten av livet, men jag är otroligt peppad i alla fall. Och det är ju alltid bra.
Nu ska jag fortsätta njuta av sol och ledighet några dagar till, sen hörs vi igen.
Idag har jag förresten badat för första gången i år. Fan vad det var skönt.
Det går definitivt åt rätt håll.
Back on track, once again
Så visst, jag har några kilo kvar till att ligga under 90-strecket igen, men jag tar det med ro.
Vad var det som krävdes för att hitta motivationen igen då? Jag satt med sambon på balkongen och pratade om hur besviken jag var på mig själv och hur mycket jag skämdes över att ha gått upp så mycket på kort tid. Pratade om hur jag knappt ville ta mig utanför mitt eget rum på kontoret eftersom jag blivit så fet. Jag har inte kunnat ha sommarkläder utan att vilja gråta när jag såg mig i spegeln. Och vilken totalångest det var att vara på väg tillbaka till den där stora formlösa klumpen jag var i höstas. Och att höra mig själv prata om hur dåligt jag mår över situationen fick det att vända.
Jag tröstäter för att jag mår dåligt över min vikt. Så är det ju. Vilket gör att jag går upp ännu mer och mår ännu sämre och äter ännu mer. Någonstans måste jag sätta stopp innan det blir ohållbart. Och nu lyckades jag innan jag var tillbaka på ruta ett i alla fall.
Min plan att vara normalviktig till hösten är inte möjlig i år, men kanske till nästa sommar. Det kommer ta tid, det får det göra. Jag måste bara se till att må hyfsat bra och inte börja noja över hur fet jag är för det är då det brister på riktigt.
Så: Det jag måste jobba på är att acceptera hur jag ser ut och hur situationen ser ut, då tror jag det mesta ger sig självt. Ger jag mig själv ångest över hur mycket jag väger kan jag nästan räkna med att gå upp ännu mer.
Nu har jag iaf käkat väldigt bra LCHF-mat senaste dagarna och känner mig väldigt nöjd med det. Känner mig inte lika uppblåst och äcklig längre. Och det är ju alltid en bra (om)start.
Statusuppdatering
Snart ger jag upp helt. Orkar inte med att gång på gång få bevisat för mig själv vilken dålig person jag är. Nästan allt i mitt liv är jag nöjd med. Utom mig själv. Och då går jag och trycker i mig skit och som en följd tycker ännu sämre om mig själv.
Kroppen mår förresten också skit, det är inte bara psykiskt. Min psoriasis har brutit ut på underarmarna och hela bålen, något den inte gjort förut. Jag har ont i ryggen konstant och har en väldigt orolig mage. Hela kroppen skriker att jag måste göra något åt det här. Men jag är för lat.
Återkommer om jag på något mirakulöst sätt återfår en del av motivationen jag hade tidigare, men just nu vill jag bara stänga ner bloggen och låsa in mig i ett mörkt rum.
Ny dag, nya tag
Vägde mig imorse, det var ju några dagar sen sist. Och har gått ner ungefär 0,8 kg senaste fyra dagarna. Vatten jag samlat på mig under min *host* mindre strikta period, no doubt. Men det går åt rätt håll nu i alla fall.
Och det är väl som Sara kommenterade på ett tidigare inlägg. Jag måste fokusera mindre på datum, delmålsvikter etc och bara fokusera på att hitta ett sätt att äta som fungerar. Resten ger ju sig självt. Det vet jag ju egentligen.
Det kändes i alla fall väldigt skönt att kliva på vågen och se minus för första gången på länge nu. Även om jag är några kilo tyngre än för några månader sen. Nu funkar f.ö. magen som den ska igen och det känns fantastiskt skönt. Hade glömt bort hur bra min mage mår av LCHF.
Så. Idag är en mycket bättre dag än igår.
Tack för era kommentarer förresten. Ofta glömmer jag bort att tacka och skriva tillbaka, men ni ska veta att jag läser och begrundar allt ni säger. Att så många fortfarande går in här och läser vad jag skriver trots motgångar och förlorad motivation är väldigt stärkande. Säger det igen: Tack. :-)
UNDERBARA FREDAG!
Så vi satt på balkongen och solade nån timme. Drack kaffe, snackade skit. Sen packade vi ihop en filt, picnictallrikar och bestick och gav oss ut. Köpte mat på ica och gick ner till vattnet (har turen att bo 5 minuter från ett jättemysigt kolonilottsområde/strand). Så vi käkade, drack mer kaffe, låg i solen och hade det jäkligt bra. Tyvärr jobbar han hela eftermiddagen och kvällen så vi gick hem igen runt 14:30. Men ändå.
Nu undrar jag vad jag ska göra av resten av dagen. Är kompensationsledig eftersom nationaldagen infaller på en söndag i år. Gotta love it. Aldrig haft det så bra på någon arbetsplats tidigare. Och nu pratar jag inte bara om ledigheter och halvdagar utan på det stora hela.
Idag är dessutom min omstart på LCHF-banan och det känns toppenbra.
Och så har jag köpt ett par sjukt sköna shorts på H&M, så nu slipper jag svettas röven av mig så fort jag går ut. Tror jag ska ut en sväng till bara för att jag kan.
Men wtf...
Vilket självklart visat sig på vågen. Och kläderna. Och måendet.
I morse vägde jag 93 kg. Igen.
När jag kommer hem idag rensar jag kylen och skafferiet. Kommer slänga praktiskt taget allt (har inte så mkt hemma till att börja med). Börjar om på ny kula.
Från och med imorgon blir det LCHF för hela slanten. Jag orkar inte må såhär längre.
En riktigt dålig bra idé
1) Shoppa
2) Äta
Hm. Handla loss är det inte tal om. Jag har iofs börjat få hyfsad lön, men sambon tragglar på med sin timlön. Vilket betyder att vår gemensamma ekonomi ser sådär ut. Så det blir nog inget shoppande.
Och det blir med största sannolikhet inga besök på mysiga fik eftersom jag pulvrar. Känner mig verkligen supertråkig. Fast han sa "Jag kommer i alla fall vilja äta" så någonstans måste vi ju ta vägen. Ska jag bara sitta med mitt svarta kaffe och kolla på när han äter?
Vad krångligt allting blev nu. Känner mig själv så pass väl så jag nog inte skulle kunna ta ens en sallad utan att få världens ågren för att jag inte ens kan hålla en relativt enkel diet utan avsteg. Vilket i sin tur leder till att jag äter för att mota bort negativa tankar. Det är skumt, trots att jag vet om hur jag fungerar och hur den onda cirkeln ser ut är jag helt oförmögen att göra något åt det. Eller är det bara ren och skär lathet? Jag vet inte.
Ja ja. In till stan ska vi i alla fall. Även om det känns väldigt opepp just nu.
Men orka.
Det finns verkligen människor som blir UPPRÖRDA på riktigt över hur andra äter! "Du äter för mycket kolhydrater", "Du äter för lite kolhydrater", "Ni som äter såhär blir dumma i huvudet", "Ni som äter såhär kommer dö innan ni fyller 50".
Att folk orkar bry sig. Alla runt omkring mig får äta precis hur du vill.
Jaha, du ska äta chips och chokladtårta till middag? Be my guest.
Människor som tror de kommer frälsa omvärlden och att det bara är dom som har rätt betackar jag mig för.
Men hej på er!
Efter den här veckan kommer jag nog vara peppad på riktig och bra mat igen. Inte sucka åt ägg, smör och kött utan bli glad åt att laga mat igen. Och det är precis dit jag vill komma.
Jag är riktigt pepp på att gå ner i vikt igen. Och såhär glad är jag för det: :-D
!
Förresten!
And she comes crawling back
Jag har varit upptagen med annat helt enkelt. Tankarna på annat håll. Men nu har jag inte det längre (tyvärr) så det är väl bara att köra på här igen.
Jag har förresten hamnat i den klassiska fällan. Stod stilla länge, tänkte "nu har det ju skitit sig ändå" och käkat vad jag vill. Med resultatet feta plus på vågen. Så klart.
Borde döpa om bloggen till hurmanmisslyckasmedlchf.blogg.se istället.
Men trägen vinner, som det så fint heter. Eller nåt.
Är så less så jag skulle kunna fylla ett helt inlägg med gnäll och diverse könsord, men jag nöjer mig med att svart på vitt erkänna att jag har hetsätit mig igenom en vecka och gått upp säkert tre kilo. Morgondagens vägning får väl bli något av en omstart. Igen.
Tänk vad något som kändes så lätt för några månader sen kan kännas så svårt. Det flyter inte alls på längre. Men det kanske börjar göra det igen nu. Hoppas jag.